Ett skepp kommer lastat

Tänk vad roligt! Ett helt stort paket kom plötsligt från Våfflorna i USA. Fina tallrikar i något försenad julklapp/bröllopspresent till mamma och pappa och sött porslin till Astrid. Roligast var dock så klart den stora lådan med packchips!
”Kanske blir enda snön man får se här hemma i år” tänkte Astrid och njöt i fulla drag.


Som sagt, sällan är innehållet lika roligt som förpackningen…

 

Kvällsdopp!

Olle och Svante är ensamma hemma den här veckan, vilket har inneburit ett par kvällar med Astrid. Efter att ha varit gnälliga ett bra tag löste pappa och Olle krisen med ett gemensamt bad!
Precis som Astrid tycker Svante att vatten i alla dess former nog är det roligaste i världen. Att baljan precis rymmer dem båda spelade absolut ingen roll.

 

Kan själv! (del 1 av säkert många)

Astrid har ganska länge haft en stor tro på sin egen förmåga. Pappa blev likväl förvånad när Sapna efter frösta lunchen berättade att Astrid minsann hade ätit helt själv. Det beteendet har dock fortsatt och numer måste varje måltid innehålla en egen sked.
Att allt sen inte går in i munnen är väl något som ändras med tiden…

 

Dorotea

I slutet av förra året föddes Dorotea men först nu fick vi chansen att se det lilla underverket. När man är så liten som hon sover man mest hela dagarna, men som vanligt smittar inte bara gäspningar utan Astrid blev sugen på att ta sig en liten lur. För första gången tyckte dessutom Astrid att det var lite roligt att kolla på en bäbis som är mindre än hon.
Men det är klart, även annat är ju roligt när man är på ett nytt ställe, speciellt när det bjuds på sötsaker…

 

Nyår i Grövelsjön

Efter en veckas sjukdom behövde Astrid ett luftombyte. Vi tog vårt pick och pack och åkte upp till Grövelsjön för att hälsa på Svante med föräldrar. Och vips försvann både sjukdom och det 100 % behovet av mammas och pappas famn.
I stugan fanns också en liten parvel (så klart redan större än Astrid) som heter VIktor. Varken Svante eller Astrid var dock särskilt intresserade av att leka med honom.

När man är uppe i fjällen måste även små barn vara ute i varje fall några minuter varje dag och är man bara rejält påbylsad kan det till och med vara lite roligt att se hur det där vita funkar på lite närmare håll.


Alla försök att gå omkring var förstås dödsdömda, alldeles för jobbigt att lyfta fötterna flera decimeter. Däremot var det ganska roligt att bli dragen i pulka. Olles nyutbyggda hus i bakgrunden.


Pappa tyckte förstås att det var roligast i nedförbacke, gärna inklusive tuffa James Bond svängar. Den leken tog först slut när Astrid lyckades göra både en vertikal och horisontell 180 gradare…


Efter ett tag hittade Astrid och Svante tillbaka till varandra och den gemensamma bokläsningen varade återigen en väldigt kort stund (innan någon av dem stack iväg med boken…)


Som alltid var fönstren det roligaste stället i världen.


Både Astrid och Svante tyckte det var roligt att leka i sängarna, speciellt när de var lite trötta och kunde passa på att lägga sig och ”vila” några sekunder.