Julafton del 1

Julafton började med en riktig överraskning. Jultomten hade svängt förbi redan på natten och lämnat klappar i strumporna som hänger vid kaminen. Både Astrid och Nils måste varit snälla för att få en så fin behandling. Det tog inte många sekunder innan pappret var av.


En luciakrona!


Nils fick en snöglob och även om han inte riktigt greppade dess alla möjligheter gick den bra att suga på. Astrid lyckades även fiska upp en portmonnä ur sin strumpa.


David kom och hälsade på och hade med sig en hälsning från Finland i form av Muminböcker. Astrid njöt av lite frukostläsning samtidigt som hon letade skatter inte bara i ena…


utan även andra näsborren.


Efter frukost bar det av in till stan och sagan om Jesusbarnet i Gustav Vasa kyrka. Astrid satt för första gången själv längst fram.


Nils fokuserade mer på de bakre delarna av kyrkan.

Vinterkul i stan

Med en vecka kvar till jul kom plötsligt kung Bore på att det var dags att komma. Kyla och ett helt lass snö förvandlade midvintermörkret till ett dämpat och väldigt behagligt vinterlandskap. Med vintern kommer också suget att ta fram skridskorna. Astrid ville så klart in till Vasaparken och med tanke på att Stora Mossen bara kan erbjuda inomhusåkning var det bara att ta sig till stan för årets första tur. För att få energi till åkningen tog vi oss förbi Coco Vaja för kaffe (pappa), O’boy (mamma) och varm mjölk (första gången för Nils). Ilias och Tove hade även fixar förstklassiga bullar och äggsmörgås.


Alla mumsade på fint för att ladda för det vidare äventyret.


Det var inte så lätt att komma ihåg hur man skulle göra – det var ju nästan ett halvt liv sen…


Efter en stund kändes inte isen fullt lika hal.


Men det krävs nog ett par gånger till innan Astrid far fram själv…

Nils hemma med pappa

Nils är hemma med pappa om dagarna. Precis som sin syster, tycker han att det är buskul när pappa tar fram datorn och fotar lite. Det bästa är att se fotot när det är klart. Vem gillar inte att se på sig själv?


Vem har min napp?


Nämen vart tog den vägen, jag försöker få upp munnen och få ut nappen!

Springa till dagis utan kläder…

Men mamma, jag är inte kall, jag behöver ingen jacka säger Astrid när det är dags att gå till dagis och hennes mamma säger att det är bara FEM grader ute och man måste ha jacka på sig. Mamman kan acceptera att hon bara har långkalsånger på sig. Men jacka måste man ha.

Men mamma jag fryser inte säger Astrid och tar sin pappa i handen och springer iväg.

DSC00081.JPG
Så dottern springer till dagis i långärmad t-shirt och långkallingar. Pappan har fleecejacka, täckjacka och täckbyxor i en kasse på axeln. Inte mycket att göra något åt om man bara är en mamma…

DSC00084.JPG

Pappa, du är en sån doktor man kan gå till om det inte blöder

Den 4 december 2009 blev Astrids pappa doktor. Det är inte helt lätt att förstå, men Astrid har ändå kläm på att pappa är doktor, fast inte en sådan som man går till när man är sjuk…

Disputationen
Vb- IMG_0734.jpeg
Försvaranden
Vb- IMG_0740.jpeg
Handledaren och betygskommittén
Vb- IMG_0743.jpeg
Betygskommittén har precis kommit ut och deklarerat att de godkännt Doktor Bergvalls avhandling.
Vb- IMG_0757.jpeg
Mingel, bubbel och snittar
Vb- IMG_0766.jpeg
Catering-teamet som tog hand om kvällens fest
Vb- IMG_0792.jpeg
Honnörsbordet, Rolf, doktorn, Oscar, Jonathan, Claes
Vb- IMG_0802.jpeg
Erik, Lena, Markus, Carro, ThorolfVb- IMG_0816.jpeg
Opponenten Rolf och den lättade nyblivne doktorn
Vb- IMG_0840.jpeg
Rolf, doktorn, Oscar, Jonathan, Christina, Claes, Monica och Henrik.
Vb- IMG_0841.jpeg

Hela familjen var såklart på plats!Vb- IMG_0794.jpeg

På Stadion

Vår sista match på stadion tillbringades på ’fel sida’, dvs där Olle och Svante sitter. Kaninen kom förbi, men både Astrid och Svante blev blyga eller kanske rädda för honom.

Nils trivdes som fisken i vattnet när han fick klättra omkring på läktaren.

Astrid går på koncert

Nassim och Sami al Fakir spelade slagverk och sjöng på Kulturhuset i stan. Astrid är en stor fan av Nassim från Bolibompa så vi tog oss dit för att få en upplevelse. Vi började dock med en banan för att verkligen ladda.

Konserten var hela 25 minuter lång var spännande eftersom man både fick sjunga och klappa i händerna till.