En tur till farmor och farfar kan betyda så mycket. Inte nog med att det försvann ett par kubikmeter skräp från vinden, utan ett par lådor fylldes också med riktiga dyrgripar. Efter att ha fått en liten snutt tågbana av morbror Christer i julklapp har längtan efter möjligheten att bygga ett mer omfattande system vuxit. Röjningen på vinden avslöjade (givetvis till farfars förvåning) en hel back med spår och lok. Även om de hade ett par år på nacken var de i varje fall från tiden efter det att smalspåret var standard. Med lite hjälp av pappa blev det en ganska stor bana, även om alla bitar inte kom till användning.
Roligast var så klart bron eftersom lådan inte innehöll brio-nymodigheter så som elektriska tåg, utan här var det handkraft som gällde. Men i den lilla nedförsbacken rullade hela ekipaget så klart av sig själv.
