Författare: admin

Minnen av fina hösten då det fortfrande var grönt i trädgården och barnen gärna spenderade timmar i gungan.

Nils verkar var lika förtjust i att gunga som Astrid var i samma ålder.

Sven tog tag i äppelträden som hade växt sig alldeles för vilda.

Och lite paus med barnen igen när de gick in på gung-timme nr 2.

Tjohooo!

Det är få saker som enar Nils och Astrid så mycket som kärleken till badkaret. Egentligen skulle vi inte ha behövt köpa ett hus, det hade nog räckt med ett stort badkar så hade de plaskat omkring skrattande dagarna i ända. Astrid har alltid varit känslig för vatten i ansiktet, en egenskap NIls inte har ärvt, utan han låter Astrid hälla vatten på sitt huvud.

Det är dock inte alltid helt uppskattat…

I badet är det dessutom så praktiskt om man blir törstig eftersom det bara är att böja sig ner och slurpa i sig lite.

Även Svante har lyckats med bedriften att bli 3 år och bjöd så klart på kalas. Alla hade gjort sig kalasfina och Astrid hade slagit in världens bästa present som hon även hjälpte till att öppna…

Utöver Svante och Astrid var även Ellen och Viktor där. I ett fruktlöst försök att dämpa sockerchocken hade Tina ordnat med korv innan tårtan kom fram.

Förväntningarna var så klart stora bland vissa, medan andra (som Sture) laddade för annat godis knoppandes.

Svante fick blåsa sina billjus nästan själv.

Den närmast obligatoriska påsen innehöll förutom lite ointressant godis även en yo-yo som inte var helt lätt att bemästra (pappa visade självklart alla sina trix). Nils nöjde sig med att tugga i sig ett par klistermärken.

Allt som allt ett lyckat kalas, som givetvis resulterade i en hel drös omåttligt trötta föräldrar…

Vissa barn i Nils ålder har redan åtta tänder. Nils är dock lite sen och tycker inte att det är något att skynda med. Två fina tänder syns dock fint i underkäken.

När hösten kommer till förorten innebär det främst två saker. För det första faller det märkligt nog närmast en oändlig mängd löv från himlen. För det andra ramlar även mogna äpplen ned i nästan samma takt. Hela familjen tog sig därför ut i trädgården för att ta hand om
både de bra och dåliga sidorna av att ha en trädgård. Nils assisterade så klart enligt bästa förmåga och även om han kanske inte räfsade så många löv så stoppade han i varje fall ett par i munnen.

Mitt i arbetet måste man så klart ta lite lekpaus ibland för att orka.

Väl tillbaka inne startade den närmast industriella processen att få äpplen till mos, allt enligt klassisk arbetsdelningsteori – en som jobbar och två som övervakar…

Burkarna med mos måste ju märkas, och varför inte med snygga klistermärken!

Ok, det kanske inte är helt hundra stabilt, men det blir bättre (eller sämre om man tänker på potentiella skador på kropp och inredning) för varje dag!

Höst innebär ofta förkylningar, så även denna. Dock inte för oss, utan bara för Astrids födelsedagsmiddagsgäster, både mormor och Ingrid var tvungna att tacka nej. Ingrid var dock villig att bli bjuden en annan dag. Ingrid kom dock inte tomhänt, utan hade ett riktigt fint paket med sig till Astrid.

Det var dock riktigt knivigt knutet, så både Nils och Ingrid fick assistera i öppnandet.

Och i paketet låg världens finaste overall. Den kommer se till att Astrid håller sig både torr och varm oavsett hur mycket hon kommer rulla runt i skogen i vinter!

Efter spagetti och köttfärssås och äppelkaka passade Ingrid och Astrid på att uppdatera sig på vad som hänt på bloggen sen sist.

Lördagen 3 oktober var det dags för Astrid att bli firad av sina kompisar. Astrid hade själv fått välja vilka som skulle få komma, men innan kalaset började krävdes det så klart en hel del förberedelser och bakande – inte konstigt att man var tvungen att vila tills precis innan kalaset startade (därav den lite trötta blicken)

Svante kom så klart (med pussel som träning för verkligheten), och Tyra!

Och så var Ellen och Charlie här! Charlie hade också med sig sin lillasyster Svea, men hon var inte med och lekte så mycket…

Inte som Nils i alla fall, som trots ett ganska stort ålders- och storleksmässigt underläge var med så gott han kunde.

När första lekbehovet var stillat kunde alla (nåja) sätta på sig sina kalashattar och sätta sig tills bords för tårta och saft. Tre ljus som sig bör och givetvis skönsång från hela skaran.

Konstigt nog hade delar av bordet lite svårt att sitta kvar och åta upp, medan andra delar såg till att skrapa faten…

Sen fanns det ju alla möjligheter i världen att komma tillbaka till bordet för påfyllning av förråden när leken tärt på energin.

Det var först när Svante efterfrågade Pippi som alla lugnade ner sig och satte sig på samma ställe igen…

Pappa kokade korv, men som vanligt fick NIls varken korv eller riktigt plats i raden av stora barn, men han var ändå hyfsat nöjd över att ha fått tillbaka munspelet från Charlie.

De medföljande föräldrarna var så klart inte glada att bli förpassade till köket…

Men Astrid och hennes kompisar hade det roligt. Så här kul tyckte Astrid i varje fall att det var!